Tuesday, December 29, 2009

Sorry Seems To Be The Hardest Word

What have I got to do to make you love me
What have I got to do to make you care
What do I do when lightning strikes me
And I wake to find that you're not there

What do I do to make you want me
What have I got to do to be heard
What do I say when it's all over
And sorry seems to be the hardest word

It's sad, so sad.. It's a sad, sad situation
And it's getting more and more absurd
It's sad, so sad.. Why can't we talk it over
Oh it seems to me.. That sorry seems to be the hardest word

What do I do to make you love me
What have I got to do to be heard
What do I do when lightning strikes me
What have I got to do.. What have I got to do..
When sorry seems to be the hardest word..~~

Monday, December 28, 2009

Pergi..


Kadangkala, rasa itu takkan bisa berdiri sendiri,
Teguh mulai dari tunjangnya,
Lalu mhidupkan dedaun hijau nan indah.
Beda CINTA dan SAYANG bukan pada eja,bukan pada hurufnya,
Tapi pada arti dan hakikat.
Santun tak cukup untuk memadam api amarah yg kian membara,
Malah kadangkala ianya memarakkan lagi hingga menjadi bara,
pejamku tak berarti MATI,
diamku tak berarti BISU,
dan telinga takkan bisa PEKAK..
Kata pepatah, andai sayang dan cinta..
Lepaskan saja dia..
Mampukah aku membawa diri ini, tatkala dia tiada bersama..
Mampukah aku berdiri, atau terjelepok menanti hari tuaku.
Berapa lama lagi..Berapa jauh lagi bisaku tempuh..
Matikan saja jiwa ini..
Agar aku tidak bisa SAKIT lagi..

Sunday, December 27, 2009

Bayang-bayang

Bangun pagiku tak seperti selalu..
gelap.. kelam..
Walaupun Mentari mencapahkan sinarnya..
Namun duniaku umpama gua yg sentiasa dirundung kegelapan..
Tersekat nafasku tatkala menghela udara pagi..
Mati nadi ini.. Ronta jiwa ini..
Berputar segalanya.. membawa kembali aku pada madu itu.
Walau kini segalanya seperti racun.. seperti nanah
Biar saja aku pergi.. terus dari dunia ini.
Tak sanggup ku hadap bayang hitammu itu..
Walau dulu seputih salju..

Thursday, December 24, 2009

My Dearest Family


My Dearest Family,
i never express my feelings towards all of u b4. i can't express it by myself, i can't even say a word to describe how much i love u all. And here, in my dear blog, i pull out everythings that been hidden by myself for a long time. How much i do love all of u. U r the greatest things i ever had in this world. No doubt about it. And how much i care bout u. Mum.. i can't live without u. I can't imagine my life without u by myside. And i want u 2 know.. that i love u from the day i was born untill now. My Dearest Sis, bear in mind that i'll take care both of u as long as i live. That's my Vow..

SUCI

Ke kiri ku hilang, ke kanan ku kosong..
Antara Utara Selatan Timur dan Barat aku hanyut..
di pukul badai Tengkujuh yg kau bawa..
yg membuat aku lemas lantas buta.. Atas apa itu erti sebuah Cinta..

Tatih aku belajar tentang erti dan hakikat..
Hilang cahaya Bulan kerna mberi ruang..
Agar Matahari bisa menerangi dunia..
Jauh aku tertimbus ke dalam kerak bumi yg xpernah diterokai..

Mau saja aku jeritkan..Mau saja aku hamburkan kata-kata hikmah itu..
Agar kau tau, yg kau xpernah kesepian.
Andai jasad ini lebur dimamah bumi..
wajah ini tetap tersemadi dlm kotak hatimu itu..

Wednesday, December 23, 2009

Cinta Mati..

DI SAAT KITA MENYAYANGI SESEORANG
DENGAN SEPENUH HATI KITA...
DISAAT ITULAH IA MULA...

MEMBENCI & MELUKAI...
HATI KITA SABAN HARI..


ADAKAH IA AKAN KEMBALI SAYANG KEPADA KITA...
ATAUPUN SETELAH KITA MENINGALKAN DUNIA INI

BUAT SELAMA-LAMANYA...
BARU IA MULA NAK MENYAYANGI KITA..
KEMBALI...!! TETAPI KETIKA ITU SAYANG HaNYA

TINGGAL KENANGAN..
TANGISAN HANYA TINGGAL TANGISAN...
YANG AKAN MENGHIASI KEHIDUPAN..

Sunday, December 20, 2009

Saturday, December 19, 2009

Sujud Akhir..


Disebalik rasa itu, aku tintakan wadah yang berbaur resah,
Yang aku sendiri tak tahu benar tidak..
Sakit bak dihiris pisau, dititik limau,
Mati jiwa ini.. Aku mati..

Awan gelap yang menyelubungi, menutup rasa ini,
Sendiri aku, masih sendiri..
Titip doa pasrah, sujud aku menongkat langit,
Yang pasti DIA tiada lagi..

Raya Di Perbatasan


















Lebaran pertama di rantauan. Xpnh terbayang dikepala ni yg aku akan berada di sini. Tp segalanya sungguh menyeronokan. Bermula drpd 10 hari terakhir pose hinggalah raya ke-5. Pastu bermulalah cuti aku di Malaysia. Daripada gambar2 kt atas ni pun dh menunjukkan keseronakan sambutan Aidilfitri di rantau orang.

p/s: Misi pn bawak baju raya. dah SOP.. hehe..~~